Adverb i interaktion:
Gespeichert in:
| 1. Verfasser: | |
|---|---|
| Format: | Buch |
| Sprache: | Swedish |
| Veröffentlicht: |
Göteborg
Inst. för Svenska Språket, Göteborg
2005
|
| Schriftenreihe: | Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap
4 |
| Schlagworte: | |
| Online-Zugang: | Inhaltsverzeichnis |
| Beschreibung: | Zugl.: Göteborg, Univ., Diss., 2005. - Zsfassung in engl. Sprache |
| Beschreibung: | 231 S. |
| ISBN: | 9187850281 |
Internformat
MARC
| LEADER | 00000nam a2200000 cb4500 | ||
|---|---|---|---|
| 001 | BV021518340 | ||
| 003 | DE-604 | ||
| 005 | 20070926 | ||
| 007 | t | ||
| 008 | 060320s2005 m||| 00||| swe d | ||
| 020 | |a 9187850281 |9 91-87850-28-1 | ||
| 035 | |a (OCoLC)219721832 | ||
| 035 | |a (DE-599)BVBBV021518340 | ||
| 040 | |a DE-604 |b ger |e rakwb | ||
| 041 | 0 | |a swe | |
| 049 | |a DE-19 |a DE-12 | ||
| 100 | 1 | |a Nilsson, Jenny |e Verfasser |4 aut | |
| 245 | 1 | 0 | |a Adverb i interaktion |c av Jenny Nilsson |
| 264 | 1 | |a Göteborg |b Inst. för Svenska Språket, Göteborg |c 2005 | |
| 300 | |a 231 S. | ||
| 336 | |b txt |2 rdacontent | ||
| 337 | |b n |2 rdamedia | ||
| 338 | |b nc |2 rdacarrier | ||
| 490 | 1 | |a Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap |v 4 | |
| 500 | |a Zugl.: Göteborg, Univ., Diss., 2005. - Zsfassung in engl. Sprache | ||
| 650 | 0 | 7 | |a Schwedisch |0 (DE-588)4116437-4 |2 gnd |9 rswk-swf |
| 650 | 0 | 7 | |a Adverb |0 (DE-588)4191574-4 |2 gnd |9 rswk-swf |
| 655 | 7 | |0 (DE-588)4113937-9 |a Hochschulschrift |2 gnd-content | |
| 689 | 0 | 0 | |a Schwedisch |0 (DE-588)4116437-4 |D s |
| 689 | 0 | 1 | |a Adverb |0 (DE-588)4191574-4 |D s |
| 689 | 0 | |5 DE-604 | |
| 830 | 0 | |a Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap |v 4 |w (DE-604)BV019352062 |9 4 | |
| 856 | 4 | 2 | |m HBZ Datenaustausch |q application/pdf |u http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&local_base=BVB01&doc_number=014734866&sequence=000002&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA |3 Inhaltsverzeichnis |
| 999 | |a oai:aleph.bib-bvb.de:BVB01-014734866 | ||
Datensatz im Suchindex
| _version_ | 1804135258287767552 |
|---|---|
| adam_text | Innehållsforteckning
1. Inledning 1
l.l.Syfte 2
1.2. Avhandlingens disposition 4
1.3. Material 4
1.3.1. Om GSM 5
1.3.2. Bearbetning av materialet 7
1.3.3. Materialets kannetecken och representativitet 7
2. Om adverb och adverbial 11
2.1. Vad ar adverb och adverbial? 11
2.1.1. Satsadverbial, installningsadverbial och talaktsadverbial.. 13
2.1.2. Adverb och diskursmarkorer 14
2.2. Adverb och adverbial i tidigare studier 15
2.3. Avgransning av undersokta adverb i detta arbete 18
3. Teoretiska och metodiska utgångspunkter 21
3.1. Talspråk och grammatik 22
3.1.1. Interaktionell lingvistik 24
3.2. Conversation analysis 27
3.3. Antaganden om samtal i detta arbete några utgångspunkter ..28
3.3.1. Turer och turtagning 29
3.3.1.1. Turbegreppet 29
3.3.1.2. Turens uppbyggnad 30
3.3.1.3. Turtagning 34
3.3.2. Narhetspar, preferensstrukturer, reparationer och
socialt ansikte 35
4. Adverbens positioner 43
4.1. Initialt i tur 44
4.2. Initialt i TKE 46
4.3. Medialt i TKE 47
4.3.1. Inskott 48
4.4. Finalt i tur och TKE 49
4.5. Ensamt turtillågg 50
4.6. Sjalvståndigt 51
4.7. Forenklad uppstallning av adverbens positioner 51
5. Adverbens funktioner 53
5.1. Om funktionsbeskrivningarna 53
5.2. Beskrivningar av adverbens funktioner 57
5.2.1. Grad 57
5.2.2. Sannolikhetsgradering 58
5.2.3. Talarevaluering 60
5.2.4. Medhållande och uppbackande 61
5.2.5. Ny tanke 62
5.2.6. Formildrande 63
5.2.7. Emfas 64
5.2.8. Kontrast 65
5.2.8.1. Anmarkningsvardhet 67
5.2.9. Fortydligande 68
5.2.10. Generaliserande 68
5.2.11. Tillagg 69
5.2.12. Urval 70
5.2.12.1. Specificerande urval 70
5.2.12.2. Exemplifierande urval 71
5.2.12.3. Inneslutande, uteslutande och garderande urval ...72
5.2.13. Medgivande 76
5.2.14. Reviderande 76
5.3. Forenklad uppstallning av adverbens funktioner 78
6. De enskilda adverbens funktioner i GSM 81
6.1. Adverb med en dominerande funktion 82
6.1.1. Rdtt och ganska 82
6.1..2. Forstås, sjdlvklart och såklart 83
6.1.3. Knappast 83
6.1.4. Antagligen och formodligen 83
6.1.5. Tydligen 84
6.1.6. Ndmligen 85
6.1.7. Tyvarr 86
6.1 8. Bland annat och till exempel 86
6.2. Mellangruppen adverb med ett par funktioner 87
6.2.1. På nat sdtt, om man sager (så) och så att saga 88
6.2.2. Sdkert 90
6 2.3. Riktigt 91
6.2.4. Verkligen 93
6.2.5. Åtminstone 96
6 2.6. Sårskilt, framférallt, speciellt och extra 97
6 2.7. Dessutom 99
6 2.8. Tvdrtom och Mremot 101
6.2.9. Overhuvudtaget 102
6 2.10. Till och med 105
6.2.11. Faktiskt 107
6 2.12. Ungefdroz x n dstan 109
6.2.13. Mbjligtvis 112
6.3. Multifunktionella adverb 114
6.3.1. Just 114
6 3.2. Ege n tligen 117
6.3.3. Precis, exakt och absolut 120
6 3.4. Baraoch ba 125
6.3.5. Åndå 130
6.3.6. Nog 136
6.3.7. Kanske 141
6.3.8. Alltså 146
6.i.9.Iallafall 150
6.3.10. / och for sig 155
6.4. Vilka sorters adverb anvånds? 162
7. Några generella drag i relationen mellan position och funktion 165
7.1. Initialt i tur . ••¦ 166
7 1.1. Fritt initialt annex 167
7.2. Initialt i TRE 170
7.3. MedialtiTKE 170
7.4. Finalt i tur och TRE 171
7.5. Ensamt turtillagg 172
7.6. Sjalvstandigt 173
7.7. Sarnmanfattning 175
8. Adverben i sekvenser 177
8.1. Adverb i medhåll och uppgraderingar 180
8.2. Adverb i invandningar 182
8.3. Adverb efter invåndning eller ifrågasåttande 184
8.4. Adverb efter annat problem 191
8.5 Modifierande adverb utan markerat problem 194
8.6. Adverb i materialspecifika sekvenser och kontexter 197
8.6.1. Adverb i ett forstå yttrande 198
8.6.2. Adverb i musikbeskrivningar 200
8.6.3. Adverb i person och situationsbeskrivningar 201
8.6.4. Adverb i spekulationer 202
8.7. Preferens i sekvenserna 202
9. Sammanfattande slutdiskussion 205
Summary 213
Litteraturforteckning 219
Bilagor 229
Bilaga 1. Transkriptionsnyckel 229
Bilaga 2. Schema over de enskilda adverbens funktioner i materialet
231
Exempelforteckning
Exempel 1.1. Adverb i samtalskontext 2
Exempel 1.2. Exempel på adverb i materialet 3
Exempel 3.1. Turens tredelning 29
Exempel 3.2. En tur med fyraTKE:er 31
Exempel 3.3. Ny TKE trots oavslutad tidigareTKE 32
Exempel 3.4. Turtillågg 32
Exempel 3.5. Vanlig enhet i materialet 33
Exempel 3.6. Nårhetspar av typen fråga svar 36
Exempel 3.7. Varderande sekvens 37
Exempel 3.8. Reparationer 39
Exempel 4.1. Adverb som fritt initialt annex 45
Exempel 4.2. Initialt adverb 46
Exempel 4.3. Adverb som fritt annex initialt i TKE efter annan TKE ..46
Exempel 4.4. Adverb initialt i TKE efter annan TKE Al
Exempel 4.5. Medialt adverb ..47
Exempel 4.6. Inskott 48
Exempel. 4.7. Initialt i inskott ..48
Exempel 4.8. Finalt i turen 49
Exempel 4.9. Finalt iTKE ..50
Exempel 4.10. Ensamt turtillågg ..50
Exempel 4.11. Sjalvståndigt adverb ..51
Exempel 4.12. Sjalvståndigt + fortsatt tur ..51
Exempel 5.1. Mojligtvis i semantisk och interaktionell funktion 55
Exempel 5.2. Relativerande grad 58
Exempel 5.3. Osannolikhet 59
Exempel 5.4. Trolighet 59
Exempel 5.5. Sakerhet 60
Exempel 5.6. Evaluering 61
Exempel 5.7. Medhållande och uppbackande 62
Exempel5.8. Ny tanke 63
Exempel 5.9. Formildrande 64
Exempel 5.10. Emfas 65
Exempel 5.11. Kontrast 66
Exempel 5.12. Anmårkningsvårdhet 67
Exempel 5.13. Fortydligande 68
Exempel 5.14. Generaliserande 69
Exempel 5.15. Tillagg 69
Exempel 5.16. Specificerande urval 1 71
Exempel 5.17. Specificerande urval 2 71
Exempel 5.18. Exemplifierande urval 72
Exempel 5.19. Uteslutande urval 73
Exempel 5.20. Inneslutande urval 73
Exempel 5.21. Garderande urval 75
Exempel 5.22. Medgivande 76
Exempel 5.23. Reviderande 77
Exempel 6.1. Rdtt 82
Exempel 6.2. Ganska 82
Exempei. 6.3. Antagligen 84
Exempel 6.4. Tydligen 84
Exempel 6.5. Ndmligen 85
Exempel 6.6. Tyvtirr 86
Exempel 6.7. Till exempel 87
Exempel 6.8. Formildrande om man sager (så) 88
Exempel 6.9. Om man sager så som havdande adverb 89
Exempel 6.10. Sakert uttrycker trolighet 90
Exempel 6.11. Graderande sakert 90
Exempel 6.12. Sakert uttrycker sakerhet 91
Exempel 6.13. Riktigt uttrycker exakthet 91
Exempel 6.14. Riktigt som anmårkningsvårdhetsmarkor respektive
forstarkande gradadverb 92
Exempei 6.15. Riktigt beståmmer verb 92
Exfmpf.i. 6.16. Forstarkande verkligen 93
Exempki 6.17. Emfatiskt verkligen 94
Exf.mPEL 6.18. Verkligen graderar substantiv 94
Exf.MPFI 6.19. Verkligen placerat efter ett graderat substantiv 95
Exempei 6.20. Verkligen beståmmer verb 96
Exempei 6.21. Åtminstone markerar garderande urval 96
Exempel 6.22. Åtminstone i betydelsen minst 97
Exempel 6.23. Framfor alk markerar specificerande urval 98
Exempel 6.24. Sårskilt som gradadverb 98
Exempel 6.25. Sårskilt markerar specificerande urval 99
Exempel. 6.26. Specieilt markerar specificerande urval 99
Exempel 6.27. Dessutom markerar tillagg och uppgradering 100
Exempel 6.28. Dessutom som fritt initialt annex 100
Exempel 6.29. Tvårtom markerar kontrast 101
Exempel 6.30. Dåremot med två kontrasterande led 102
Exempel 6.31. Dåremot markerar kontrast mot något i tidigare
kontext 102
Exempel 6.32. Overhuvudtaget i fråga i betydelsen alls med
emfatisk effekt 103
Exempel 6.33. Generaliserande och uppgraderande overhuvudtaget 103
Exempel 6.34. Overhuvudtaget i betydelsen helt 104
Exempel 6.35. Utvidgande adverb 104
Exempel 6.36. Till och med markerar tillagg och anmarkningsvardhet . 105
Exempel 6.37. Till och med understryker en propositions sanningshalt 106
EXEMPEI. 6.38. Till och med i uppgradering 106
Exhmpel 6.39. Faktiskt markerar anmarkningsvardhet och emfas 107
Exempel 6.40. Faktiskt utan explicit kontrast 108
Exempel 6.41. Formildrande faktiskt 108
Exempel 6.42. Nåstan och ungefar uttrycker grad och formildrande .... 110
Exempel 6.43. Nåstan uttrycker grad + formildrande 110
Exempel 6.44. Nåstan som ensamt turtillågg med formildrande
funktion 110
Exempel 6.45. Formildrande ungefår 111
Exempel 6.46. Ungefår fungerar som typ 111
Exempel 6.47. Sjalvstandigt nåstan 112
Exempel 6.48. Sannolikhetsgraderande och reviderande mojligtvis 113
Exempel 6.49. Reviderande och medgivande mojligtvis 113
Exempel 6.50. Just markerar specificerande urval 115
Exempel 6.51. Just som tidsadverb 115
Exempel 6.52. Med z hnde just det 116
Exempel 6.53. Just det som markdr for ny tanke 116
Exempel 6.54. Egentligen markerar kontrast mellan det verkliga
och det skenbara 117
Exempel 6.55. Betonat egentligen 118
Exempel 6.56. Egentligen uttrycker anmarkningsvardhet 118
Exempel 6.57. Egentligen som markor for ny tanke 118
Exempel 6.58. Formildrande egentligen 119
Exempel 6.59. Exakt som medhållande svarsord 120
Exempel 6.60. Precis som medhållande svarsord + fortsatt tur 121
Exempel 6.61. Absolut som emfasmarkor 121
Exempel 6.62. Precis uttrycker exakthet 122
Exempel 6.63 Precis i liknelse 122
Exempel 6.64. Precis som inte direkt 123
Exempel 6.65. Emfatiskt precis i maximivardesfunktion 123
Exempel 6.66. Precis som tidsadverb 124
Exempel 6.67 Bara markerar specificerande urval 126
Exempel 6.68. Formildrande bara 126
Exempel 6.69 Bara:s posirion 126
Exempel 6.70. Bara i helt enkelt betydelse 127
Exempel 6.71 Bara markerar exemplifierande urval 127
Exempel 6.72. Ba som anforingsmarkor 128
Exempel 6.73 Ba som framhavande markor 128
Exempel 6.74. Åndå:s tvetydiga kontrast 130
Exempel 6.75 Åndå markerar kontrast mot storre kontext 131
Exempel 6.76. Åndå markerar kontrast mot tidigare yttrande 132
Exempel 6.77. Invandande andå 133
Exempel 6.78. Åndå markerar kontrast inom en tur 133
Exempel 6.79 Adversativt åndå 134
Exempel 6.80. Åndå uttrycker anmarkningsvårdhet 134
Exempel 6.81. Textstrukturerande andå 135
Exempel 6.82. Men andå som avslutande kommentar 135
Exempel 6.83 Sannolikhetsgraderande nog 137
Exempel 6.84. Nogi hypotetisk kontext 137
Exempel 6.85 Afog markerar osakerhet 138
Exempel 6.86. Formildrande nog 138
Exempel 6.87. Forsvagat nog 139
Exempel 6.88. Nog som ironiskt medhåll och stark protest 140
Exempel 6.89. Sannolikhetsgraderande kanske 141
Exempel 6.90. Formildrande kanske 142
Exempel 6.91 Sannolikhetsgraderande och formildrande kanske 142
Exempel 6.92. Kanske markerar exemplifierande urval 143
Exempel 6.93. Kanske i revidering 143
Exempel 6.94. Kanske i invåndning 144
Exempel 6.95. Kanske i beskrivning av person 145
Exempel 6.96. Emfatiskt alltså 146
Exempel 6.97. Fortydligande alltså 147
Exempel 6.98. Fortydligande alltså efter missforstånd 147
Exempel 6.99. Turtagande alltså 148
Exempel 6.100. Alltså markerar slutledning 149
Exempel 6.101. Iallafall markerar inneslutande urval 151
Exempel 6.102. I allafall markerar garderande urval 151
Exempel 6.103. / alla fall markerar garderande urval efter problem 152
Exempel 6.104. Kontrasterande i alla fall 152
Exempel 6.105. I alla fall och hur som helst markerar åmnesåtergång ....153
Exempel 6.106. Men i alla fall som avslutande kommentar 154
Exempel 6.107. I och Jbr sig (ungenr reviderande och som ny tanke 157
Exempel 6.108. Reviderande och medgivande * och for sig 157
Exempel 6.109. / och for sig i argumentation 159
Exempel 6.110. / och for sig i invåndning 160
Exempel 6.111. Kontrasterande i och for sig 160
Exempel 7.1. Reviderande initialt i tur 166
Exempel 7.2. Specificerande urval initialt i tur 167
Exempel 7.3. Fritt initialt annex som turtagande
uppmarksamhetsmarkor 168
Exempel 7.4. Nå men egentligen som fritt initialt annex 168
Exempel 7.5. Initial dislokation 169
Exempel 7.6. Garderande urval initialt i TKE 170
Exempel 7.7. Gradadverb i medial position 171
Exempel 7.8. Formildrande finalt 171
Exempel 7.9. Formildrande ensamt turtillågg 172
Exempel 7.10. Egentligen som formildrande ensamt turtillagg 172
Exempel 7.11. Medhållande sjålvståndigt adverb 173
Exempel 7.12. Emfatiskt medhåll 173
Exempel 7.13. Medhåll med reservation for innehållets sannolikhet.... 174
Exempel 7.14. Medhåll med reservation for innehållets exakthet 174
Exempel 7.15. Sjalvstandigt medgivande och reviderande 175
Exempel 8.1. Sakpåståenden av vårderande karaktår 178
Exempel 8.2. Medhåll efter påstående 180
Exempel 8.3. Medhållande uppgradering 181
Exempel 8.4. Uppgradering efter medhåll av annan talare 181
Exempel 8.5. Invåndning mot sakpåstående 183
Exempel 8.6. Invåndning med faktiskt 183
Exempel 8.7. Nedtonad positiv vardering efter negativ vårdering 184
Exempel 8.8. Samtalsdeltagare står på sig efter ifrågasåttande 186
Exempel 8.9. Urval efter invåndning 187
Exempel 8.10. Medgivande efter invåndningar 188
Exempel 8.11. Adverb efter starkt ifrågasattande 189
Exempel 8.12. Modifiering efter utebliven respons 191
Exempel 8.13. Formildrande adverb efter svag respons 192
Exempel 8.14. Garderande urval efter uttryckt skepsis 193
Exempel 8.15 Fortydligande adverb efter skratt 193
Exempel 8.16. Fortydligande efter markerat missforstånd 194
Exempel 8.17. Garderande urval efter allmångiltigt påstående 195
Exempel 8.18. Approximerande grad modifierar påstående 196
Exempel 8.19. Begransande av generalisering 196
Exempel 8.20. Reviderande adverb 197
Exempel 8.21. Formildrande adverb i forstå yttrande 198
Exempel 8.22. Formildrande adverb i forstå yttrande enligt
stodpapper 199
Exempel 8.23. Nedtonad forstå positiv vardering 199
Exempel 8.24. Beskrivning av musik 200
Exempel 8.25. Beskrivning av en typisk kicker 201
Exempel 8.26. Spekulation om framtiden 202
Exempel 8.27. Adverb synliggor konsensusstråvan 204
Tabellforteckning
Tabell l.X.Adverben i GSM 19
Tabell 4.1. Positionsschema for adverbens mbjliga placering i en TKE 44
Tabell 6.1. De funktioner som uttrycks av flest adverb (typer) 163
Tabell 6.2. De funktioner som uttrycks av flest adverb (forekomster) 164
|
| adam_txt |
Innehållsforteckning
1. Inledning 1
l.l.Syfte 2
1.2. Avhandlingens disposition 4
1.3. Material 4
1.3.1. Om GSM 5
1.3.2. Bearbetning av materialet 7
1.3.3. Materialets kannetecken och representativitet 7
2. Om adverb och adverbial 11
2.1. Vad ar adverb och adverbial? 11
2.1.1. Satsadverbial, installningsadverbial och talaktsadverbial. 13
2.1.2. Adverb och diskursmarkorer 14
2.2. Adverb och adverbial i tidigare studier 15
2.3. Avgransning av undersokta adverb i detta arbete 18
3. Teoretiska och metodiska utgångspunkter 21
3.1. Talspråk och grammatik 22
3.1.1. Interaktionell lingvistik 24
3.2. Conversation analysis 27
3.3. Antaganden om samtal i detta arbete några utgångspunkter .28
3.3.1. Turer och turtagning 29
3.3.1.1. Turbegreppet 29
3.3.1.2. Turens uppbyggnad 30
3.3.1.3. Turtagning 34
3.3.2. Narhetspar, preferensstrukturer, reparationer och
socialt ansikte 35
4. Adverbens positioner 43
4.1. Initialt i tur 44
4.2. Initialt i TKE 46
4.3. Medialt i TKE 47
4.3.1. Inskott 48
4.4. Finalt i tur och TKE 49
4.5. Ensamt turtillågg 50
4.6. Sjalvståndigt 51
4.7. Forenklad uppstallning av adverbens positioner 51
5. Adverbens funktioner 53
5.1. Om funktionsbeskrivningarna 53
5.2. Beskrivningar av adverbens funktioner 57
5.2.1. Grad 57
5.2.2. Sannolikhetsgradering 58
5.2.3. Talarevaluering 60
5.2.4. Medhållande och uppbackande 61
5.2.5. Ny tanke 62
5.2.6. Formildrande 63
5.2.7. Emfas 64
5.2.8. Kontrast 65
5.2.8.1. Anmarkningsvardhet 67
5.2.9. Fortydligande 68
5.2.10. Generaliserande 68
5.2.11. Tillagg 69
5.2.12. Urval 70
5.2.12.1. Specificerande urval 70
5.2.12.2. Exemplifierande urval 71
5.2.12.3. Inneslutande, uteslutande och garderande urval .72
5.2.13. Medgivande 76
5.2.14. Reviderande 76
5.3. Forenklad uppstallning av adverbens funktioner 78
6. De enskilda adverbens funktioner i GSM 81
6.1. Adverb med en dominerande funktion 82
6.1.1. Rdtt och ganska 82
6.1.2. Forstås, sjdlvklart och såklart 83
6.1.3. Knappast 83
6.1.4. Antagligen och formodligen 83
6.1.5. Tydligen 84
6.1.6. Ndmligen 85
6.1.7. Tyvarr 86
6.1 8. Bland annat och till exempel 86
6.2. Mellangruppen adverb med ett par funktioner 87
6.2.1. På nat sdtt, om man sager (så) och så att saga 88
6.2.2. Sdkert 90
6 2.3. Riktigt 91
6.2.4. Verkligen 93
6.2.5. Åtminstone 96
6 2.6. Sårskilt, framférallt, speciellt och extra 97
6 2.7. Dessutom 99
6 2.8. Tvdrtom och Mremot 101
6.2.9. Overhuvudtaget 102
6 2.10. Till och med 105
6.2.11. Faktiskt 107
6 2.12. Ungefdroz\x n'dstan 109
6.2.13. Mbjligtvis 112
6.3. Multifunktionella adverb 114
6.3.1. Just 114
6 3.2. Ege n tligen 117
6.3.3. Precis, exakt och absolut 120
6 3.4. Baraoch ba 125
6.3.5. Åndå 130
6.3.6. Nog 136
6.3.7. Kanske 141
6.3.8. Alltså 146
6.i.9.Iallafall 150
6.3.10. / och for sig 155
6.4. Vilka sorters adverb anvånds? 162
7. Några generella drag i relationen mellan position och funktion 165
7.1. Initialt i tur . ••¦ 166
7 1.1. Fritt initialt annex 167
7.2. Initialt i TRE 170
7.3. MedialtiTKE 170
7.4. Finalt i tur och TRE 171
7.5. Ensamt turtillagg 172
7.6. Sjalvstandigt 173
7.7. Sarnmanfattning 175
8. Adverben i sekvenser 177
8.1. Adverb i medhåll och uppgraderingar 180
8.2. Adverb i invandningar 182
8.3. Adverb efter invåndning eller ifrågasåttande 184
8.4. Adverb efter annat problem 191
8.5 Modifierande adverb utan markerat problem 194
8.6. Adverb i materialspecifika sekvenser och kontexter 197
8.6.1. Adverb i ett "forstå yttrande" 198
8.6.2. Adverb i musikbeskrivningar 200
8.6.3. Adverb i person och situationsbeskrivningar 201
8.6.4. Adverb i spekulationer 202
8.7. Preferens i sekvenserna 202
9. Sammanfattande slutdiskussion 205
Summary 213
Litteraturforteckning 219
Bilagor 229
Bilaga 1. Transkriptionsnyckel 229
Bilaga 2. Schema over de enskilda adverbens funktioner i materialet
231
Exempelforteckning
Exempel 1.1. Adverb i samtalskontext 2
Exempel 1.2. Exempel på adverb i materialet 3
Exempel 3.1. Turens tredelning 29
Exempel 3.2. En tur med fyraTKE:er 31
Exempel 3.3. Ny TKE trots oavslutad tidigareTKE 32
Exempel 3.4. Turtillågg 32
Exempel 3.5. Vanlig enhet i materialet 33
Exempel 3.6. Nårhetspar av typen fråga svar 36
Exempel 3.7. Varderande sekvens 37
Exempel 3.8. Reparationer 39
Exempel 4.1. Adverb som fritt initialt annex 45
Exempel 4.2. Initialt adverb 46
Exempel 4.3. Adverb som fritt annex initialt i TKE efter annan TKE .46
Exempel 4.4. Adverb initialt i TKE efter annan TKE Al
Exempel 4.5. Medialt adverb .47
Exempel 4.6. Inskott 48
Exempel. 4.7. Initialt i inskott .48
Exempel 4.8. Finalt i turen 49
Exempel 4.9. Finalt iTKE .50
Exempel 4.10. Ensamt turtillågg .50
Exempel 4.11. Sjalvståndigt adverb .51
Exempel 4.12. Sjalvståndigt + fortsatt tur .51
Exempel 5.1. Mojligtvis i semantisk och interaktionell funktion 55
Exempel 5.2. Relativerande grad 58
Exempel 5.3. Osannolikhet 59
Exempel 5.4. Trolighet 59
Exempel 5.5. Sakerhet 60
Exempel 5.6. Evaluering 61
Exempel 5.7. Medhållande och uppbackande 62
Exempel5.8. Ny tanke 63
Exempel 5.9. Formildrande 64
Exempel 5.10. Emfas 65
Exempel 5.11. Kontrast 66
Exempel 5.12. Anmårkningsvårdhet 67
Exempel 5.13. Fortydligande 68
Exempel 5.14. Generaliserande 69
Exempel 5.15. Tillagg 69
Exempel 5.16. Specificerande urval 1 71
Exempel 5.17. Specificerande urval 2 71
Exempel 5.18. Exemplifierande urval 72
Exempel 5.19. Uteslutande urval 73
Exempel 5.20. Inneslutande urval 73
Exempel 5.21. Garderande urval 75
Exempel 5.22. Medgivande 76
Exempel 5.23. Reviderande 77
Exempel 6.1. Rdtt 82
Exempel 6.2. Ganska 82
Exempei. 6.3. Antagligen 84
Exempel 6.4. Tydligen 84
Exempel 6.5. Ndmligen 85
Exempel 6.6. Tyvtirr 86
Exempel 6.7. Till exempel 87
Exempel 6.8. Formildrande om man sager (så) 88
Exempel 6.9. Om man sager så som havdande adverb 89
Exempel 6.10. Sakert uttrycker trolighet 90
Exempel 6.11. Graderande sakert 90
Exempel 6.12. Sakert uttrycker sakerhet 91
Exempel 6.13. Riktigt uttrycker exakthet 91
Exempel 6.14. Riktigt som anmårkningsvårdhetsmarkor respektive
forstarkande gradadverb 92
Exempei 6.15. Riktigt beståmmer verb 92
Exfmpf.i. 6.16. Forstarkande verkligen 93
Exempki 6.17. Emfatiskt verkligen 94
Exf.mPEL 6.18. Verkligen graderar substantiv 94
Exf.MPFI 6.19. Verkligen placerat efter ett graderat substantiv 95
Exempei 6.20. Verkligen beståmmer verb 96
Exempei 6.21. Åtminstone markerar garderande urval 96
Exempel 6.22. Åtminstone i betydelsen 'minst' 97
Exempel 6.23. Framfor alk markerar specificerande urval 98
Exempel 6.24. Sårskilt som gradadverb 98
Exempel 6.25. Sårskilt markerar specificerande urval 99
Exempel. 6.26. Specieilt markerar specificerande urval 99
Exempel 6.27. Dessutom markerar tillagg och uppgradering 100
Exempel 6.28. Dessutom som fritt initialt annex 100
Exempel 6.29. Tvårtom markerar kontrast 101
Exempel 6.30. Dåremot med två kontrasterande led 102
Exempel 6.31. Dåremot markerar kontrast mot något i tidigare
kontext 102
Exempel 6.32. Overhuvudtaget i fråga i betydelsen 'alls' med
emfatisk effekt 103
Exempel 6.33. Generaliserande och uppgraderande overhuvudtaget 103
Exempel 6.34. Overhuvudtaget i betydelsen 'helt' 104
Exempel 6.35. Utvidgande adverb 104
Exempel 6.36. Till och med markerar tillagg och anmarkningsvardhet . 105
Exempel 6.37. Till och med understryker en propositions sanningshalt 106
EXEMPEI. 6.38. Till och med i uppgradering 106
Exhmpel 6.39. Faktiskt markerar anmarkningsvardhet och emfas 107
Exempel 6.40. Faktiskt utan explicit kontrast 108
Exempel 6.41. Formildrande faktiskt 108
Exempel 6.42. Nåstan och ungefar uttrycker grad och formildrande . 110
Exempel 6.43. Nåstan uttrycker grad + formildrande 110
Exempel 6.44. Nåstan som ensamt turtillågg med formildrande
funktion 110
Exempel 6.45. Formildrande ungefår 111
Exempel 6.46. Ungefår fungerar som typ 111
Exempel 6.47. Sjalvstandigt nåstan 112
Exempel 6.48. Sannolikhetsgraderande och reviderande mojligtvis 113
Exempel 6.49. Reviderande och medgivande mojligtvis 113
Exempel 6.50. Just markerar specificerande urval 115
Exempel 6.51. Just som tidsadverb 115
Exempel 6.52. Med\\z\hnde just det 116
Exempel 6.53. Just det som markdr for ny tanke 116
Exempel 6.54. Egentligen markerar kontrast mellan det verkliga
och det skenbara 117
Exempel 6.55. Betonat egentligen 118
Exempel 6.56. Egentligen uttrycker anmarkningsvardhet 118
Exempel 6.57. Egentligen som markor for ny tanke 118
Exempel 6.58. Formildrande egentligen 119
Exempel 6.59. Exakt som medhållande svarsord 120
Exempel 6.60. Precis som medhållande svarsord + fortsatt tur 121
Exempel 6.61. Absolut som emfasmarkor 121
Exempel 6.62. Precis uttrycker exakthet 122
Exempel 6.63 Precis i liknelse 122
Exempel 6.64. Precis som inte direkt 123
Exempel 6.65. Emfatiskt precis i maximivardesfunktion 123
Exempel 6.66. Precis som tidsadverb 124
Exempel 6.67 Bara markerar specificerande urval 126
Exempel 6.68. Formildrande bara 126
Exempel 6.69 Bara:s posirion 126
Exempel 6.70. Bara i 'helt enkelt' betydelse 127
Exempel 6.71 Bara markerar exemplifierande urval 127
Exempel 6.72. Ba som anforingsmarkor 128
Exempel 6.73 Ba som framhavande markor 128
Exempel 6.74. Åndå:s tvetydiga kontrast 130
Exempel 6.75 Åndå markerar kontrast mot storre kontext 131
Exempel 6.76. Åndå markerar kontrast mot tidigare yttrande 132
Exempel 6.77. Invandande andå 133
Exempel 6.78. Åndå markerar kontrast inom en tur 133
Exempel 6.79 Adversativt åndå 134
Exempel 6.80. Åndå uttrycker anmarkningsvårdhet 134
Exempel 6.81. Textstrukturerande andå 135
Exempel 6.82. Men andå som avslutande kommentar 135
Exempel 6.83 Sannolikhetsgraderande nog 137
Exempel 6.84. Nogi hypotetisk kontext 137
Exempel 6.85 Afog markerar osakerhet 138
Exempel 6.86. Formildrande nog 138
Exempel 6.87. Forsvagat nog 139
Exempel 6.88. Nog som ironiskt medhåll och stark protest 140
Exempel 6.89. Sannolikhetsgraderande kanske 141
Exempel 6.90. Formildrande kanske 142
Exempel 6.91 Sannolikhetsgraderande och formildrande kanske 142
Exempel 6.92. Kanske markerar exemplifierande urval 143
Exempel 6.93. Kanske i revidering 143
Exempel 6.94. Kanske i invåndning 144
Exempel 6.95. Kanske i beskrivning av person 145
Exempel 6.96. Emfatiskt alltså 146
Exempel 6.97. Fortydligande alltså 147
Exempel 6.98. Fortydligande alltså efter missforstånd 147
Exempel 6.99. Turtagande alltså 148
Exempel 6.100. Alltså markerar slutledning 149
Exempel 6.101. Iallafall markerar inneslutande urval 151
Exempel 6.102. I allafall markerar garderande urval 151
Exempel 6.103. / alla fall markerar garderande urval efter problem 152
Exempel 6.104. Kontrasterande i alla fall 152
Exempel 6.105. I alla fall och hur som helst markerar åmnesåtergång .153
Exempel 6.106. Men i alla fall som avslutande kommentar 154
Exempel 6.107. I och Jbr sig (ungenr reviderande och som ny tanke 157
Exempel 6.108. Reviderande och medgivande * och for sig 157
Exempel 6.109. / och for sig i argumentation 159
Exempel 6.110. / och for sig i invåndning 160
Exempel 6.111. Kontrasterande i och for sig 160
Exempel 7.1. Reviderande initialt i tur 166
Exempel 7.2. Specificerande urval initialt i tur 167
Exempel 7.3. Fritt initialt annex som turtagande
uppmarksamhetsmarkor 168
Exempel 7.4. Nå'men egentligen som fritt initialt annex 168
Exempel 7.5. Initial dislokation 169
Exempel 7.6. Garderande urval initialt i TKE 170
Exempel 7.7. Gradadverb i medial position 171
Exempel 7.8. Formildrande finalt 171
Exempel 7.9. Formildrande ensamt turtillågg 172
Exempel 7.10. Egentligen som formildrande ensamt turtillagg 172
Exempel 7.11. Medhållande sjålvståndigt adverb 173
Exempel 7.12. Emfatiskt medhåll 173
Exempel 7.13. Medhåll med reservation for innehållets sannolikhet. 174
Exempel 7.14. Medhåll med reservation for innehållets exakthet 174
Exempel 7.15. Sjalvstandigt medgivande och reviderande 175
Exempel 8.1. Sakpåståenden av vårderande karaktår 178
Exempel 8.2. Medhåll efter påstående 180
Exempel 8.3. Medhållande uppgradering 181
Exempel 8.4. Uppgradering efter medhåll av annan talare 181
Exempel 8.5. Invåndning mot sakpåstående 183
Exempel 8.6. Invåndning med faktiskt 183
Exempel 8.7. Nedtonad positiv vardering efter negativ vårdering 184
Exempel 8.8. Samtalsdeltagare står på sig efter ifrågasåttande 186
Exempel 8.9. Urval efter invåndning 187
Exempel 8.10. Medgivande efter invåndningar 188
Exempel 8.11. Adverb efter starkt ifrågasattande 189
Exempel 8.12. Modifiering efter utebliven respons 191
Exempel 8.13. Formildrande adverb efter svag respons 192
Exempel 8.14. Garderande urval efter uttryckt skepsis 193
Exempel 8.15 Fortydligande adverb efter skratt 193
Exempel 8.16. Fortydligande efter markerat missforstånd 194
Exempel 8.17. Garderande urval efter allmångiltigt påstående 195
Exempel 8.18. Approximerande grad modifierar påstående 196
Exempel 8.19. Begransande av generalisering 196
Exempel 8.20. Reviderande adverb 197
Exempel 8.21. Formildrande adverb i forstå yttrande 198
Exempel 8.22. Formildrande adverb i forstå yttrande enligt
stodpapper 199
Exempel 8.23. Nedtonad forstå positiv vardering 199
Exempel 8.24. Beskrivning av musik 200
Exempel 8.25. Beskrivning av en typisk kicker 201
Exempel 8.26. Spekulation om framtiden 202
Exempel 8.27. Adverb synliggor konsensusstråvan 204
Tabellforteckning
Tabell l.X.Adverben i GSM 19
Tabell 4.1. Positionsschema for adverbens mbjliga placering i en TKE 44
Tabell 6.1. De funktioner som uttrycks av flest adverb (typer) 163
Tabell 6.2. De funktioner som uttrycks av flest adverb (forekomster) 164 |
| any_adam_object | 1 |
| any_adam_object_boolean | 1 |
| author | Nilsson, Jenny |
| author_facet | Nilsson, Jenny |
| author_role | aut |
| author_sort | Nilsson, Jenny |
| author_variant | j n jn |
| building | Verbundindex |
| bvnumber | BV021518340 |
| ctrlnum | (OCoLC)219721832 (DE-599)BVBBV021518340 |
| format | Book |
| fullrecord | <?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><collection xmlns="http://www.loc.gov/MARC21/slim"><record><leader>01482nam a2200373 cb4500</leader><controlfield tag="001">BV021518340</controlfield><controlfield tag="003">DE-604</controlfield><controlfield tag="005">20070926 </controlfield><controlfield tag="007">t</controlfield><controlfield tag="008">060320s2005 m||| 00||| swe d</controlfield><datafield tag="020" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">9187850281</subfield><subfield code="9">91-87850-28-1</subfield></datafield><datafield tag="035" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">(OCoLC)219721832</subfield></datafield><datafield tag="035" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">(DE-599)BVBBV021518340</subfield></datafield><datafield tag="040" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">DE-604</subfield><subfield code="b">ger</subfield><subfield code="e">rakwb</subfield></datafield><datafield tag="041" ind1="0" ind2=" "><subfield code="a">swe</subfield></datafield><datafield tag="049" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">DE-19</subfield><subfield code="a">DE-12</subfield></datafield><datafield tag="100" ind1="1" ind2=" "><subfield code="a">Nilsson, Jenny</subfield><subfield code="e">Verfasser</subfield><subfield code="4">aut</subfield></datafield><datafield tag="245" ind1="1" ind2="0"><subfield code="a">Adverb i interaktion</subfield><subfield code="c">av Jenny Nilsson</subfield></datafield><datafield tag="264" ind1=" " ind2="1"><subfield code="a">Göteborg</subfield><subfield code="b">Inst. för Svenska Språket, Göteborg</subfield><subfield code="c">2005</subfield></datafield><datafield tag="300" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">231 S.</subfield></datafield><datafield tag="336" ind1=" " ind2=" "><subfield code="b">txt</subfield><subfield code="2">rdacontent</subfield></datafield><datafield tag="337" ind1=" " ind2=" "><subfield code="b">n</subfield><subfield code="2">rdamedia</subfield></datafield><datafield tag="338" ind1=" " ind2=" "><subfield code="b">nc</subfield><subfield code="2">rdacarrier</subfield></datafield><datafield tag="490" ind1="1" ind2=" "><subfield code="a">Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap</subfield><subfield code="v">4</subfield></datafield><datafield tag="500" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">Zugl.: Göteborg, Univ., Diss., 2005. - Zsfassung in engl. Sprache</subfield></datafield><datafield tag="650" ind1="0" ind2="7"><subfield code="a">Schwedisch</subfield><subfield code="0">(DE-588)4116437-4</subfield><subfield code="2">gnd</subfield><subfield code="9">rswk-swf</subfield></datafield><datafield tag="650" ind1="0" ind2="7"><subfield code="a">Adverb</subfield><subfield code="0">(DE-588)4191574-4</subfield><subfield code="2">gnd</subfield><subfield code="9">rswk-swf</subfield></datafield><datafield tag="655" ind1=" " ind2="7"><subfield code="0">(DE-588)4113937-9</subfield><subfield code="a">Hochschulschrift</subfield><subfield code="2">gnd-content</subfield></datafield><datafield tag="689" ind1="0" ind2="0"><subfield code="a">Schwedisch</subfield><subfield code="0">(DE-588)4116437-4</subfield><subfield code="D">s</subfield></datafield><datafield tag="689" ind1="0" ind2="1"><subfield code="a">Adverb</subfield><subfield code="0">(DE-588)4191574-4</subfield><subfield code="D">s</subfield></datafield><datafield tag="689" ind1="0" ind2=" "><subfield code="5">DE-604</subfield></datafield><datafield tag="830" ind1=" " ind2="0"><subfield code="a">Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap</subfield><subfield code="v">4</subfield><subfield code="w">(DE-604)BV019352062</subfield><subfield code="9">4</subfield></datafield><datafield tag="856" ind1="4" ind2="2"><subfield code="m">HBZ Datenaustausch</subfield><subfield code="q">application/pdf</subfield><subfield code="u">http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&local_base=BVB01&doc_number=014734866&sequence=000002&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA</subfield><subfield code="3">Inhaltsverzeichnis</subfield></datafield><datafield tag="999" ind1=" " ind2=" "><subfield code="a">oai:aleph.bib-bvb.de:BVB01-014734866</subfield></datafield></record></collection> |
| genre | (DE-588)4113937-9 Hochschulschrift gnd-content |
| genre_facet | Hochschulschrift |
| id | DE-604.BV021518340 |
| illustrated | Not Illustrated |
| index_date | 2024-07-02T14:21:38Z |
| indexdate | 2024-07-09T20:37:39Z |
| institution | BVB |
| isbn | 9187850281 |
| language | Swedish |
| oai_aleph_id | oai:aleph.bib-bvb.de:BVB01-014734866 |
| oclc_num | 219721832 |
| open_access_boolean | |
| owner | DE-19 DE-BY-UBM DE-12 |
| owner_facet | DE-19 DE-BY-UBM DE-12 |
| physical | 231 S. |
| publishDate | 2005 |
| publishDateSearch | 2005 |
| publishDateSort | 2005 |
| publisher | Inst. för Svenska Språket, Göteborg |
| record_format | marc |
| series | Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap |
| series2 | Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap |
| spelling | Nilsson, Jenny Verfasser aut Adverb i interaktion av Jenny Nilsson Göteborg Inst. för Svenska Språket, Göteborg 2005 231 S. txt rdacontent n rdamedia nc rdacarrier Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 4 Zugl.: Göteborg, Univ., Diss., 2005. - Zsfassung in engl. Sprache Schwedisch (DE-588)4116437-4 gnd rswk-swf Adverb (DE-588)4191574-4 gnd rswk-swf (DE-588)4113937-9 Hochschulschrift gnd-content Schwedisch (DE-588)4116437-4 s Adverb (DE-588)4191574-4 s DE-604 Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 4 (DE-604)BV019352062 4 HBZ Datenaustausch application/pdf http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&local_base=BVB01&doc_number=014734866&sequence=000002&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA Inhaltsverzeichnis |
| spellingShingle | Nilsson, Jenny Adverb i interaktion Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap Schwedisch (DE-588)4116437-4 gnd Adverb (DE-588)4191574-4 gnd |
| subject_GND | (DE-588)4116437-4 (DE-588)4191574-4 (DE-588)4113937-9 |
| title | Adverb i interaktion |
| title_auth | Adverb i interaktion |
| title_exact_search | Adverb i interaktion |
| title_exact_search_txtP | Adverb i interaktion |
| title_full | Adverb i interaktion av Jenny Nilsson |
| title_fullStr | Adverb i interaktion av Jenny Nilsson |
| title_full_unstemmed | Adverb i interaktion av Jenny Nilsson |
| title_short | Adverb i interaktion |
| title_sort | adverb i interaktion |
| topic | Schwedisch (DE-588)4116437-4 gnd Adverb (DE-588)4191574-4 gnd |
| topic_facet | Schwedisch Adverb Hochschulschrift |
| url | http://bvbr.bib-bvb.de:8991/F?func=service&doc_library=BVB01&local_base=BVB01&doc_number=014734866&sequence=000002&line_number=0001&func_code=DB_RECORDS&service_type=MEDIA |
| volume_link | (DE-604)BV019352062 |
| work_keys_str_mv | AT nilssonjenny adverbiinteraktion |